Jerry Linder
http://www.akterkastellet.jerrylinder.se/
Mobil: 46 0707 534 539
Balladen om Hanna-Vanna i svartputten
Jag kom till min dotter och hennes dotter kom med utsträckta armar och ropade:
Moffa, Moffa, Moffa, och då trädde den litteräre Moffa fram och presenterade sig.
Snart nog blev jag varse att det fanns ytterligare minst en person som ville vara med; MrKamrerGoldfinger.
Den som tränger sig fram och tar ordet i fortsättningen är Fridolin som fått sitt namn efter Erik Axel Karlfelts Fridolin, vilken kan prata med bönder på bönders vis och med vise män på latin.
Fridolin berättar: - Jag ...
... var med från första början, men hade ingen anledning att upplåta min röst förrän vi hamnade i ett prikärt läge; det var när vår farkost rände rakt in i Korpberget invid Långsjön i Mölnbo.
Det blev en ordentlig smäll, kan du tänka, och hela fören och halva mittskäppet hamnade inne i gråberget, och bara akterkastellet sticker fram.
Det var då vi bestämde oss för att lägga planerna på en resa till Söderhavet på hyllan, och istället bilda företaget Moffa&Co, och kalla stugan för AkterKastellet.
Vår första uppgift var att skapa en arbetsplats, och då gjorde vi plats i midskepp inne i berget till en MultiMediaSmedia.
Från denna vår UPT (utgångspunkt i terrängen) ska vi forska i flodområdets historia... ja, vi det är Rumpnissarna: KaptenPersson, FiaKanKälv, FrökenPinYin och MaskisenDartanYang, samt MessiasMedMissilen.
Andra uppdraget är att utforska det lilla skogsögat som heter Svartputten, och ligger strax invid gränsen mellan Vårdinge och Hölebo socknar, en bit upp i skogen.
Om sanningen skall fram har vi redan varit där en svart natt i månens sken. Det kom till vår kännedom att den gamle torparen Ulrik i Dalen hade lämnat gamla gulnade dokument efter sig; och mycket riktigt, grannen kom en kväll och lämnade över dem till vår sekreterare, FrökenPinYin som kan hantera fickdatorn.
Jag glömde säga att boss för vår lilla styrka är naturligtvis Moffa himself, och att companit även har en revisor som vi kallar MrKamrerGoldfinger.
Som det nu är har Moffa hela företaget i sin hand, ty det är han som har idéerna.
Hur han fått all kunskap om allting?
Det torde vara så att han egentligen är en medelmåtta på det mesta, men att han just därför har prövat på en hel del i livet. Därför har han ett stort förråd att ösa ur, och eftersom han är en studerad karl, med stor nyfikenhet, har han varit med om en hel del.
Sedan tror jag att han har något som de flesta andra inte har; en stor portion intuition, vilket för det mesta leder honom mot målet; men inte alltid; och det är då Kamrern rycker in, och jag får lägga allt till rätta igen.
Häromdagen var vi ute på ett nytt äventyr på andra sidan sjön, vilken vi kallar MilkRiver. Dalen som sjön ligger i botten på kallar vi följaktligen MilkRiverValley. Det är där Mejerigårdarna ligger. Först och främst de tre som Hildemar basade över: Nådhammar, Hjortsberga och Fagernäs. Vandrar man från den förstnämnda gården norrut på västra sidan om sjön, passerar man först Hjortsberga och sedan Fagernäs, som ligger längst norrut inte lång från MölnboGamlaStation.
Vårt beting är nu att rekognocera en Sockenvandring som består av ett antal sepåarata slingor. Först har vi den som ligger på Nådhammars mark, och som går till Oxsundsviken, som det står på den gamla häradskartan från 1697. Där finns en torpgrund som är registrerad på en karta uppe på Torekällberget i Södertälje. Där finns också en konstgjord sjö som lär ha varit ett vattenmagasin för kossornas räkning på Nådhammar.
Mellan Nådhammar och Hjortsberga finns ett torn som når 150 m över havet. Det är fullt av elektronik och har förbindelse med Norrköping och Kaknästornet i huvudstaden. När det blåser, och det gör det nästan jämt där uppe, då viner det i masten högst upp, och är man lyhörd kan man urskilja sånger om människorna som bott i trakten; Anna i Oxviken och Hanna i Svartputten. de båda töserna är mystiskt förknippade med varandra; det sägs att de var bortbytingar, men det ska vi inte orda om här.
Eftersom flickorna, som så många andra, inte kunde få något arbete hemmavid på grund av rationaliseringar inom jordbruket, så måste de emigrera. Ja, inte så lång, nej, de hamnade i den lilla staden vid vattenleden in i Mälardalen, där man grävde en kanal genom åsen och fann lösningen på ett stort problem; hur man skulle lösa korsningen av kanal och järnväg.
Jag skulle kunna berätta mycket om det bygget, och flera byggen i anslutning till kanalen, men vi tar det en annan gång. Den här berättelsen vill förbereda dig på att det kommer ett spel i ÖkneboHäradsteater där UngeHerrUrban är konstnärlig ledare, och Moffa är den som har det yttersta ansvaret. Vi har kommit på ett arbetsnamn på det första av Vårdingespelen, vi har förslag på: Hanna-Vanna i Svartputten, blott och bart...
Högst där uppe på berget mellan Nådhammar och Hjortsberga står MilkCityRadioTower och väntar på ett certifikat som ger oss rätt att sprida ord och musik kring FloodArea63, den del av jordkoltet som Moffa&Co bevakar och lämnar kontinueliga förslag på investeringar som skall ge ungdomar i framtiden sysselsättning, så att de inte skall behöva lämna sitt hemland för sin närings skull...
MilkTower är detsamma som MultiMediaPower idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar